KOMPLIKATIONER EFTER OPERATIONEN
INLEDNING
Dina njurar fungerar inte ordentligt och du har fått reda på att du behöver en ny njure för att din sjukdom ska kunna botas. Många patienter känner sig förhoppningsfulla inför en transplantation, men det är naturligt att samtidigt känna sig orolig. I nuläget är dock transplantation det bästa sättet att rehabilitera patienter med njursvikt. Varje dag i veckan, i hela världen, får hundratals svårt sjuka människor chansen till ett friskt och aktivt liv genom en njurtransplantation.
Andelen lyckade njurtransplantationer har stigit betydligt sedan de första transplantationerna genomfördes. För tjugo år sedan fungerade bara 35 % av de transplanterade njurarna efter ett år. Tack vare kontinuerliga förbättringar av immunsuppressiva behandlingar och operationstekniker får nästan alla transplantationspatienter en njure som fungerar i många år.
Denna handbok ger information om njurtransplantationer och är ett komplement till informationen som du har fått av vårdpersonalen. Du kanske får svar på många av dina frågor här, men var inte rädd för att fråga om du fortfarande är osäker eller orolig över något. Du kommer också att upptäcka att andra transplantationspatienter är en väldigt bra källa till information – och uppmuntran! Vi vill att du ska bli expert på dina egna njurar eftersom det underlättar ditt tillfrisknande och hjälper sjukvårdsteamet.
NJUREN
Människan har vanligtvis två njurar som sitter i korsryggen, bakom de nedre revbenen. Hos vuxna är varje njure ungefär 12 centimeter lång och väger cirka 180 gram. Njurarna är kroppens filtersystem. De ”tvättar” blodet som flyter genom njurartärerna och renar det från giftiga avfallsprodukter som urea och kreatinin, biprodukterna av proteinmetabolismen. Vår kost innehåller många olika typer av salter och mineraler som vi behöver för att hålla oss friska. Kroppen behöver dock inte alla dessa salter och det är njurarnas uppgift att ta bort det som inte behövs och utsöndra det i urinen. Genom att utsöndra avfallsprodukter och salter i urinen kan njurarna balansera kroppens vattennivå.
Njurarna har dessutom flera andra viktiga funktioner:
- producera hormoner (kemiska budbärare) som reglerar blodtryck och blodvolym
- producera erytropoietin som stimulerar benmärgen att bilda röda blodkroppar, som transporterar syre i kroppen
- producera D-vitamin, som är viktigt för skelettet
Njursvikt
Njurarna är ett mycket mångsidigt organ och de flesta människor klarar sig utmärkt med bara 15 procents njurfunktion. Vid total njursvikt kan njurarna dock inte längre utsöndra de giftiga avfallsprodukterna i urinen. Koncentrationerna av avfallsprodukterna i blodomloppet ökar och man blir sjuk.
Det finns två olika typer av njursvikt. Vid akut njursvikt, som kan orsakas av plötslig skada på njurarna, kan njurarna sluta att fungera under kort tid och sedan återhämta sig delvis eller helt. Kronisk njursvikt är ett gradvis tilltagande tillstånd då njurarna får permanenta skador under en lång period, ofta många år. Detta tillstånd kan orsakas av en infektion, diabetes, högt blodtryck eller medfödda avvikelser. Framskriden kronisk njursvikt kallas njursjukdom i slutstadiet och innebär att njurarna har slutat fungera.
Symptom på njursvikt
De flesta människor med njursvikt känner sig svaga, slöa och blir lätt utmattade. Aptiten minskar och maten smakar konstigt. Andra vanliga tecken på njursvikt är:
- klåda
- minskad urinmängd eller behov att kissa på natten
- illamående och kräkningar
- pigmentering och ökad benägenhet till blåmärken
- försämrad sexuell funktion
- onormal vätskeansamling i vrister och ben
- andfåddhet
- bröstsmärta
- kramper och ryckningar
När njurarna slutar att fungera ordentligt kan avfallsprodukterna filtreras från kroppen genom behandlingar som hemodialys och peritonealdialys. Dialys kan dock inte ersätta många av de andra livsfunktionerna, till exempel stimulera produktionen av röda blodkroppar. I detta avseende är njurtransplantation det enda som hjälper.
NJURTRANSPLANTATION
När du har fått veta att du behöver en ny njure sätts ditt namn och dina medicinska uppgifter upp på väntelistan. Väntetiden ligger vanligen mellan ett och två år, men kan variera stort beroende på när ett passande organ blir tillgängligt. De flesta går på dialys en tid före njurtransplantationen.
Under denna väntetid måste du alltid vara tillgänglig, så att transplantationsteamet kan kontakta dig så fort en njure blir tillgänglig. Ge dialyscentret en lista med de viktigaste telefonnumren där du kan nås och meddela var du befinner dig, även om du bara åker bort över dagen. Det är värt att investera i en telefonsvarare som du kan lyssna av när du inte är hemma.
Förberedelser för att åka till sjukhuset
Det är bra att ha en resväska packad i förväg hemma, så att du kan åka till sjukhuset så fort som möjligt.
Packa ned följande:
- pyjamas
- tofflor
- morgonrock
- gott om underkläder
- träningsoverall, t-shirts och gymnastikskor
- necessär (rakapparat/rakhyvel, tandborste etc.)
- böcker, spel, freestyle (om du vill)
Under tiden du väntar på ett nytt organ ska du gå till tandläkaren för att se om något behöver åtgärdas. Detta är ett sätt att minska potentiella infektionskällor efter operationen.
Efter telefonsamtalet
Så fort ett organ blir tillgängligt kontaktas du av transplantationsteamet eller av din njurläkare (nefrolog). Från detta ögonblick får du inte äta eller dricka något, inte ens för att lugna nerverna. Be en familjemedlem eller en vän att omedelbart köra dig till sjukhuset, eller beställ en taxi. I vissa fall kan transplantationscentret ordna med transport till sjukhuset. Det viktigaste av allt är att du håller dig lugn!
Om du har en kraftig förkylning, har feber eller är sjuk på annat sätt när nefrologen eller transplantationsteamet ringer måste du berätta detta direkt. Operationen kan behöva skjutas upp tills du är frisk igen, och det värdefulla donatororganet kan ges till en annan patient utan dröjsmål.
KOM IHÅG!
- Ät eller drick inte något.
- Rök inte.
- Åk till sjukhuset omedelbart.
- Håll dig lugn!
Förberedelser inför operationen
När du kommer till sjukhuset får du genomgå en serie tester. Dessa är en rutinmässig del av förberedelserna inför operationen och är till för att kontrollera att du är lämplig för transplantationen. Du får genomgå en allmän läkarundersökning (blodtryck, puls, temperatur och kroppsvikt) och får lämna blodprover. Dessutom tas lungröntgen och EKG. Du får tvätta dig noga med antiseptisk tvål och sköterskan rakar operationsområdet. Beroende på din kroppsvikt och kaliumnivåerna i blodet kan du behöva gå på dialys en tid före operationen, så att elektrolyt- eller vätskeobalanser kan korrigeras före operation.
Jourhavande transplantationskirurg skriver iregel in dig och du får då information om operationen.
Under tiden korstestas dina blodprover mot donatorns för att säkerställa att din kropp passar ihop med donatorns organ. Denna procedur tar mellan tre och fyra timmar.
VIKTIGT!
Även i detta sena skede kan operationen ställas in eller skjutas upp om det visar sig att donatororganet inte passar din kropp.
Om din kropp passar bra ihop med donatororganet och det inte föreligger några andra problem kan operationen genomföras. Du får narkos och medan du är bedövad förs en kateter in i venen på halsen eller skuldran. Även om detta ingrepp kan låta obehagligt är det nödvändigt för att du ska kunna få vätska och medicin under operationen.
Operationsförloppet
De flesta operationstekniker för njurtransplantation utvecklades för ungefär 40 år sedan. Operationen tar vanligen mellan en och tre timmar att slutföra. Dina egna njurar lämnas vanligtvis orörda och den nya njuren placeras antingen till vänster eller höger i bukens nedre del (transplantationssidan styrs av vilken sida organet har suttit på hos donatorn). Blodkärlen till njuren ansluts sedan till blodkärlen som går ner i dina ben och urinledaren ansluts till din blåsa. Kirurgen kan behöva sätta in en liten tömningskateter intill den transplanterade njuren. Denna kateter går ut genom bukväggen och gör att eventuell vätska som har samlats runt njuren töms ut. Vätskan kan variera i färg och volym från dag till dag. Tömningskatetern tas oftast bort några dagar efter operationen.
Efter operationen
Efter operationen läggs du in på uppvakningsavdelningen. Om allt går bra är du tillbaka på transplantationsavdelningen efter mindre än en dag. Det är möjligt att du behöver få dialys några gånger efter operationen. Detta är bara en tillfällig åtgärd och är inget du behöver bli orolig över. Donatororganet har tagits bort från blodtillförseln, förvarats på is i flera timmar och har därefter transplanterats. Detta gör att den nya njuren kan behöva lite tid för att återhämta sig och att den kan fungera lite trögt i början. Det spelar ingen roll för det framtida resultatet om njuren börjar fungera direkt eller efter en kort tid. En speciell ultraljudsundersökning kan genomföras för att kontrollera att njuren fungerar ordentligt. Detta är en smärtfri undersökning som gör att läkaren kan se om njuren har god blodtillförsel.
Första dagen efter operationen kommer du förmodligen att känna dig lite illamående och du får inte äta eller dricka. Denna fasteperiod ger matsmältningssystemet tid att lugna ned sig och du kan behöva lavemang för att tarmarna ska komma igång. Under den här perioden får du vätska och näring intravenöst.
Det är viktigt att du så fort som möjligt försöker ta dig upp ur sängen och gå omkring lite. På så sätt kan du undvika problem som orsakas av dålig blodcirkulation. De flesta patienter kan gå upp med hjälp av sjuksköterskan två dagar efter operationen. Du får förmodligen tillbringa två till fyra veckor på transplantationsavdelningen innan du får åka hem.
Under denna tid övervakas du för att upptäcka om du har symptom på njuravstötning, till exempel feber, smärta, minskad urinproduktion och förhöjda värden i njurfunktionstester. Under konvalescenstiden genomgår du en intensiv rehabilitering, både i fråga om sjukgymnastik och kost. Chanserna för att du snabbt ska komma på benen ökar om du gör stora ansträngningar själv.
Njurbiopsier
Vid behov tas vävnadsprover från din nya njure för att se hur den fungerar. Detta ingrepp kallas biopsi och utförs vanligen för att kontrollera om du har drabbats av avstötning eller andra problem. Biopsier utförs på röntgen avdelningen. Före biopsin får du en bedövande injektion (lokalbedövning) där din nya njure sitter. Därefter sticks en speciell nål in för att suga ut ett litet vävnadsprov från njuren. Detta prov undersöks sedan i mikroskop. Efter detta ingrepp måste du stanna kvar i sängen i minst fyra timmar.
Uppföljningsbesök
Under de första månaderna efter sjukhusutskrivningen är det viktigt att du kommer på uppföljningsbesök på transplantationsmottagningen en eller två gånger i veckan. Syftet med uppföljningsbesöken är att kontrollera din utveckling och upptäcka eventuella komplikationer. Vid varje besök görs en noggrann bedömning av njurfunktionen och man kontrollerar om du har några infektioner. Ett blodprov tas för att mäta nivåerna av takrolimus och ciklosporin i blodomloppet och justera medicindoseringen efter mätresultaten. För mycket medicin kan göra dig mer infektionskänslig, medan för lite medicin kan leda till njuravstötning. När risken för infektion och avstötning avtar blir intervallet mellan uppföljningsbesöken längre.
VIKTIGT!
Ta inte takrolimus- eller ciklosporinmedicinen före blodtestet eftersom detta påverkar resultaten. Ta alltid med dig medicinlistan och detta häfte till uppföljningsbesöken så att du kan skriva ned viktig information.
VÅRD EFTER SJUKHUSVISTELSEN
Fram till denna tidpunkt har sjukvårdspersonalen på transplantationsavdelningen tagit hand om dig, men nu är det dags att lämna sjukhuset. Du har nu själv ett stort ansvar för din framtida vård, men glöm inte att transplantationsteamet fortfarande finns där om du har några problem.
Vård av operationssåret
Håll operationssåret rent med hjälp av antiseptisk tvål. Om du märker några förändringar som rodnad, svullnad eller vätskebildning ska du omedelbart informera din läkare.
Temperaturkontroll
Kontrollera alltid din temperatur när du känner dig febrig, olustig, har värk, smärta eller frossbrytningar. Detta kan vara det första tecknet på infektion eller avstötning. Om temperaturen är över 38 °C i mer än en dag ska du omedelbart kontakta transplantationsteamet eller läkaren.Behandla inte dig själv med någon medicin utan tillstånd från läkaren.
Blodtryck och puls
Sjuksköterskan visar dig hur du mäter blodtryck och puls. Det är viktigt att du känner till de normala värdena för ditt blodtryck och din puls, så att du kan meddela läkaren om värdena avviker från de normala.
Kontrollera urinmängden
Mängden urin som du producerar varje dag är ett bra mått på hur väl den nya njuren fungerar. Förutom att mäta din dagliga urinmängd ska du väga dig varje dag (direkt på morgonen före frukost är bäst). Om du märker att urinen minskar eller om du går upp mer än 1 kg/dag eller 2 kg/vecka måste du omedelbart kontakta transplantationsteamet eller din läkare.
Du ska även undersöka urinen varje dag. Små mängder blod syns ofta i urinen direkt efter operationen. Men om du fortfarande har urin i blodet efter flera dagar eller om du känner en otrevlig lukt ska du berätta detta för din läkare.
Tandvård
Använd en mjuk tandborste så att du inte skadar tandköttet. Borsta tänderna direkt efter måltider och skölj munnen med antiseptiskt munvatten. Om du har löständer ska du rengöra dem noga efter varje måltid.
Det är viktigt att gå på regelbundna kontroller hos tandläkaren var sjätte månad. På så sätt undviker du infektioner och/eller hål. Du ska inte gå till tandläkaren inom de första sex månaderna efter operationen om du inte har allvarliga tandproblem. Oavsett hur länge du har haft din transplanterade njure ska du alltid ta antibiotika 24 timmar före ett tandingrepp och 48 timmar efter. Denna typ av behandling kallas profylax. Be din läkare om ett recept på antibiotika.
Allmän kroppshygien
Det är viktigt att hålla en god personlig hygien för att minska risken för infektion. Försök att följa nedanstående punkter:
- Tvätta dig regelbundet. Det är bättre att duscha än att bada i badkar.
- Använd tvål från en pumpflaska snarare än tvål i fast form.
- Byt handdukar och tvättlappar varje dag.
- Tvätta alltid händerna före måltider och efter toalettbesök. Rengör naglarna noga med en nagelborste.
- Menstruerande kvinnor ska byta binda och tampong regelbundet eftersom blod är en idealisk grogrund för bakterier.
- Använd inte intimhygiensprodukter. Dessa innehåller desinfektionsmedel som kan förstöra de mikroorganismer som normalt finns i vaginan, vilket i sin tur ökar infektionsrisken. Det räcker att tvätta dig regelbundet med vatten och en mild tvål.
Hud- och hårvård
Kortikosteroider (prednison) kan ge akne i ansiktet samt på bröst, axlar och rygg. Om du får akne ska du tvätta det drabbade området tre gånger om dagen med en mild antibakteriell tvål och noga skölja bort all tvål från huden. Undvik att gnugga på det drabbade området. Använd inte medicinsk allergitestad kosmetika som är avsedd för att dölja akne eftersom kosmetika förhindrar att aknen försvinner. Om du fortsätter att ha problem med akne ska du kontakta din läkare eller någon i transplantationsteamet för att få råd.
Om huden blir väldigt torr ska du tillfälligt sluta att tvätta de torra områdena så att huden kan återfå sin naturliga fuktighet. Använd en mild tvål och smörj in dig med kroppslotion efter bad.
Prednison kan påverka hårets kondition. Permanenta hårfärger, toningar, permanentvätskor och blekningsmedel kan göra att håret blir sprött och går av. Använd ett bra balsam.
Oönskad hårväxt
Vissa transplantationspatienter får ökad hårväxt i ansiktet, som en biverkan av de immunsuppressiva medicinerna. Detta kan vara besvärande för kvinnor och barn, men du ska på inga villkor ändra eller sluta ta den immunsuppressiva medicinen. Använd en hårborttagningskräm eller blek håret med en 50-procentig peroxidlösning. Vaxning och elektrolys är också effektiva sätt att ta bort extra hår. Om du har väldigt mycket hårväxt ska du kontakta din läkare för att få råd.
Solning
För mycket sol kan vara farligt för alla. Den ultravioletta strålningen i solljuset orsakar för tidigt åldrande av huden, solskador och hudcancer. Transplantationspatienter löper högre risk för att utveckla hudcancer eftersom immunsystemet inte kan reparera alla skador som uppstår när ultraviolett ljus tränger igenom huden. Skydda därför alltid huden mot solen genom att följa nedanstående enkla regler:
- Undvik solen mitt på dagen (mellan klockan 10 och 15) när den ultravioletta strålningen är som starkast.
- Försök att sitta i skuggan när det är möjligt.
- Ha på dig en hatt, långärmat och tunna byxor när du är utomhus om du inte använder ett solskyddsmedel.
- Använd en solskyddskräm av hög kvalitet med minst solskyddsfaktor 15 på våren och sommaren. Smörj in alla utsatta områden, särskilt ansikte, hals och händer.
- Solskyddskrämer försvinner med vatten. Smörj in dig med krämen regelbundet om du svettas och särskilt när du har badat.
- Glöm inte att solens strålar kan vara skadliga även när det är molnigt. Ultraviolett ljus som reflekteras från hav, sand, snö och betong kan ge solskador.
- Sola inte i solarium.
Risken för att leverfläckar blir elakartade är högre hos transplantationspatienter eftersom immunsystemet är nedsatt. Kontakta omedelbart din läkare om du märker att en leverfläck har ändrat färg eller har fått en oregelbunden form.
LIVET EFTER TRANSPLANTATIONEN
När man får åka hem efter en transplantation känner man sig oftast glad och känslosam. Men man kan samtidigt känna sig väldigt orolig och till och med få en lätt depression under de första veckorna. Det är viktigt att du förstår att återhämtningen är en process som tar flera veckor till flera månader. Det tar ett tag både för dig och din familj att anpassa er till den nya livsstilen. Att leva med en transplanterad njure är något man måste lära sig och det tar tid. De flesta människor har lättare att hantera situationen om de är aktiva, särskilt om de är fast beslutna att fortsätta med den långa fysiska rehabiliteringen.
När den första känsliga perioden på ungefär tre månader är över, har de flesta njurtransplanterade patienter ett fullvärdigt och aktivt liv. Trots de problem som kan drabba transplantationspatienter återgår majoriteten till en normal livsstil. De arbetar, bildar familj, ser sina barn växa upp, har en viktig roll i samhället och har fritidssysselsättningar.
Kost och näring
Du har varit sjuk en lång tid före transplantationen och har förmodligen gått ned mycket i vikt. En viktig del av återhämtningsprocessen är därför att äta ordentligt. En hälsosam och balanserad kost hjälper dig att komma på fötter igen. Tyvärr får nästan alla patienter som tar kortikosteroider en kraftig aptitökning. Viktökning är därför ett allvarligt och långvarigt problem för många transplantationspatienter. En kost med låg andel fett och socker kan hjälpa dig att kontrollera vikten och blodsockret. En dietist kan hjälpa dig att utarbeta en kostplan med en balanserad kost som uppfyller dina behov.
Din kost bör innehålla:
- frukt (kom ihåg att vissa frukter, t.ex. bananer, innehåller stora mängder kalium och det kan vara klokt att inte äta för mycket av sådana frukter)
- grönsaker
- fullkornsflingor och fullkornsbröd
- magra mjölk- och mejeriprodukter eller andra kalciumkällor
- magert kött, fisk, fågel eller andra proteinkällor.
Övriga rekommendationer:
- Väg dig varje dag.
- Undvik att äta något sött mellan målen, till exempel bakelser och kakor. Ät lite frukt eller grönsaker om du är hungrig (få kalorier).
- Grönsaker som växer i jord, till exempel potatis, ska alltid skalas och kokas i vatten. Genom att koka grönsaker i tryckkokare bevarar du vitaminerna och sparar både tid och elektricitet.
- Ät inte ost som är gjord på opastöriserad mjölk och undvik mögelostar, till exempel stilton och camembert.
- Köp bara få mejeriprodukter åt gången så att du kan äta dem medan de fortfarande är färska.
- Försök att dricka ungefär två liter vätska varje dag. Det är bra för njuren och hjälper kroppen att göra sig av med avfallsprodukter. Bra alternativ är mineralvatten på flaska (låg natriumhalt), örtte och pastöriserad lättmjölk.
VIKTIGT!
Om du tar takrolimus eller ciklosporin får du inte dricka grapefruktjuice. Grapefruktjuice kan öka koncentrationen av dessa läkemedel i blodet och ge biverkningar.
Salt (natrium)
Kortikosteroider gör att kroppen lagrar salt. Detta kan leda till vattenansamling och höjt blodtryck. Försök att begränsa saltintaget på följande sätt:
- Använd sparsamt med salt när du lagar mat.
- Försök att inte salta på tillagad mat.
- Undvik salta livsmedel, till exempel chips.
- Undvik burkmat (innehåller ofta mycket salt).
Kalium
De flesta patienter med nedsatt njurfunktion har förhöjda kaliumnivåer i blodet. Efter en njurtransplantation återfår flertalet patienter en normal kaliumbalans, men i vissa fall kan njuren ha svårt att reglera kaliumnivåerna.
Av denna anledning är det bäst att undvika mat som innehåller stora kaliummängder, till exempel fruktjuice, bananer och spenat.
Motion
Fysisk aktivitet är stimulerande för både kropp och själ. Patienter som motionerar regelbundet säger att det allmänna välbefinnandet ökar och att det finns mer energi för arbete, fritid och personliga relationer. Regelbunden motion hjälper även till att kontrollera vikten.
Det är viktigt att du har en daglig motionsrutin, så att du bygger upp de muskler som har försvagats under din långa sjukdomsperiod. Ditt motionsprogram ska vara progressivt och du ska höja nivån långsamt. På detta sätt drar du full nytta av motionen utan att kroppen överansträngs eller skadas allvarligt. Ett bra sätt att börja motionera är att gå uppför trappor, men var försiktig så att du inte överanstränger dig och vila när du blir trött. Du kommer snart att märka att du har återfått din styrka och du kan även testa andra motionsformer. Genom att cykla, simma och promenera förbättrar du konditionen och stärker kroppens muskler. Om allt går bra kan du börja med andra aktiviteter, till exempel spela tennis och jogga, redan tre månader efter operationen.
Kom ihåg att rådfråga din läkare eller transplantationsteamet innan du börjar med något motionsprogram. De kan ge råd om vilket motionsprogram som passar bäst för dig.
VARNING!
Om du får något av följande symptom ska du avbryta eller skjuta upp motionen tills du har pratat med din läkare.
- smärta eller tryck i bröstet, halsen eller käken
- kraftig trötthet som inte beror på sömnbrist
- ovanlig andfåddhet
- yrsel eller berusningskänslor under eller efter motion
- ihållande snabb eller oregelbunden puls under eller efter motion
Bilkörning
Du bör inte köra bil de fyra första veckorna efter operationen. Använd alltid säkerhetsbälte när du kör, även om det är obekvämt. Det finns inga som helst bevis för att njuren kan skadas av att du har på dig säkerhetsbälte.
Alkohol
Alkoholhaltiga drycker rekommenderas inte. Alkohol bryts ned av levern och kan ge leverskador.
Rökning
Sluta röka! Det är skadligt för alla att röka. Kontakta en rökavvänjningsgrupp om du behöver hjälp.
Sexuell aktivitet
Den sexuella funktionen förbättras vanligen inom några månader efter en framgångsrik transplantation och du kan återuppta ditt normala samliv så snart du mår tillräckligt bra. Flertalet män återfår potensen, även om det förekommer att män med stora kärlproblem förblir impotenta. Vissa mediciner kan störa den sexuella funktionen. Sök hjälp hos din läkare eller transplantationsteamet om du har problem. Det går bra att kyssas under förutsättning att din partner inte har en infektion, till exempel förkylning, influensa eller munsår (herpes simplex).
Vissa former av immunsuppressiv medicin kan påverka effektiviteten hos orala preventivmedel. Därför rekommenderas inte användning av p-piller. Intrauterina preventivmedel, till exempel spiral, rekommenderas inte heller på grund av den ökade infektionsrisken. Det bästa sättet att förhindra infektion är att använda kondom. I kombination med ett spermiedödande medel ger det ett bra skydd. Pessar är ett annat alternativ. Kvinnor kan rådfråga sin gynekolog om de är intresserade av detta alternativ.
Fertilitet
Många män har kunnat skaffa barn efter transplantation. Hos de flesta kvinnor blir menstruationscykeln normal igen några månader efter operationen och ett stort antal kvinnor har fött friska barn. Kvinnor som vill skaffa barn ska diskutera detta med sin läkare eller någon ur transplantationsteamet. Normalt ska du vänta med att bli gravid i minst ett år. Du ska dessutom ha bra njurfunktion, inte ha några sjukdomar som kan innebära fara för din egen eller barnets hälsa och få immunsuppressiv behandling i låg dos.
Semester
Det finns ingen anledning att avstå från att resa till olika delar av världen, men använd ditt sunda förnuft. Undvik platser där det finns risk för att mat och vatten är förorenade och hygienen är dålig. I allmänhet är det säkert att resa till Nordamerika, Europa, Japan och Australien, men diskutera dina resplaner med din läkare innan du bokar någon semester.
Ta alltid med dig tillräckligt med medicin för hela resan. Om medicinen av någon anledning tar slut, försvinner eller blir stulen måste du komma ihåg att handelsnamnen på mediciner varierar från land till land. Om du passerar landsgränser ska du be din läkare om ett intyg som förklarar att du har en transplanterad njure och därför måste ta stora mängder medicin.
Lämna alltid en adress där du kan kontaktas. Fråga din husläkare om han eller hon kan ge dig en kontaktadress på semesterorten.
Vaccinationer
Du ska inte ta några levande eller försvagade vacciner, till exempel oralt poliovaccin, vaccin mot röda hund eller gula febern. Vacciner med döda eller inaktiverade virus är tillåtna, men informera din läkare eller transplantationsteamet innan du tar några vaccinationer. Om du är osäker på din immunitet mot olika sjukdomar ska du be din läkare testa din serologi före immunisering.
Husdjur och växter
Husdjur rekommenderas normalt inte på grund av den ökade infektionsrisken. För många människor är det dock en viktig del i återhämtningsprocessen att kunna ta hand om och kela med ett husdjur. Fiskar, reptiler, spindlar och små gnagare, till exempel hamstrar, möss, ökenråttor och kaniner, ger den lägsta infektionsrisken. Hundar är ett annat alternativ. Korthåriga raser är lättare att hålla rena. Katter ska undvikas på grund av risken för toxoplasmosinfektion och burfåglar rekommenderas inte heller eftersom de kan bära på stafylokockbakterier.
Undvik att komma i kontakt med husdjurets avföring och ha alltid på dig gummihandskar när du rengör djurlådor och burar. Bäst av allt är att be någon annan att göra detta åt dig. Låt inte husdjuret slicka på dina händer eller i ditt ansikte. Om det ändå händer ska du omedelbart tvätta området med tvål och vatten. Förvara alla tillbehör till husdjuret, till exempel matskålar, rena och åtskilda från dina egna saker. Låt inte husdjur vara i sovrummet.
Krukväxter rekommenderas inte på grund av risken för infektion från jordmikrober. Vattenväxter är att föredra, men ska inte placeras i köket eller sovrummet. Gör inget trädgårdsarbete under det första året efter transplantationen på grund av den höga infektionsrisken. Senare kan du göra lättare trädgårdsarbete om du mår bra, men undvik smutsiga göromål som att plantera eller kratta löv och ha alltid handskar på dig.
Städning
Rengör badrum och kök regelbundet, i synnerhet kylskåpet. Du behöver inte använda speciella desinfektionsmedel. Det räcker med vanliga rengöringsmedel för hushållsbruk och flytande skurmedel.
Andra rum ska rengöras som vanligt och lakanen ska bytas regelbundet.
IMMUNSUPPRESSIV MEDICIN
Kroppen uppfattar din nya njure som främmande och försöker angripa den på samma sätt som den angriper bakterier som kommer in i kroppen. Immunsuppressiva läkemedel förhindrar att kroppen stöter bort njuren genom att försvaga immunsystemets reaktioner på ”inkräktaren”. Samtidigt kan immunsuppressionen göra dig mer infektionskänslig och en balans krävs mellan de motstridiga behoven att förhindra avstötning och ge skydd mot infektioner. Några månader efter operationen krävs lyckligtvis en mindre mängd immunsuppressiv medicin för att det transplanterade organet ska fungera. En viss immunsuppression krävs dock alltid, även många år efter transplantation. Du får aldrig hoppa över doser eller minska medicinmängden utan tillåtelse från din läkare.
Alla immunsuppressiva läkemedel kan ge biverkningar. Läkare har kommit fram till att en kombination av immunsuppressiva mediciner minskar biverkningarna för varje enskild medicin, samtidigt som immunsuppressionen hålls på en optimal nivå. Detta innebär att din behandling förmodligen kommer att bestå av flera slags läkemedel. Eftersom patienter kan reagera olika på dessa läkemedel specialanpassas den immunsuppressiva behandlingen efter dina behov. Var inte orolig om andra patienter får andra läkemedel, eller mer eller mindre medicin än du.
Nedan följer en allmän översikt över de vanligaste typerna av immunsuppressiv medicin. Denna information täcker inte alla aspekter för de enskilda läkemedlen. Vänd dig till din läkare eller transplantationsteamet om du har fler frågor. Kom ihåg att de flesta människor inte får alla biverkningar som anges. I takt med att dosen minskas får du förmodligen allt färre biverkningar.
OBSERVERA
Vissa immunsuppressiva läkemedel måste tas resten av livet (så kallad ”underhållsbehandling”), medan andra bara används kort tid för att behandla avstötning.
Underhållsbehandling:
- Takrolimus
- Ciklosporin
- Kortikosteroider
- Azatioprin
- Mykofenolatmofetil
- Daclizumab
- Basiliximab
Avstötningsbehandling:
- Tacrolimus
- Antilymfocytglobulin (ALG)
- Antitymocytglobulin (ATG)
- Muromonab (OKT-3)
KONTROLLISTA FÖR MEDICIN
VIKTIGT!
Följande regler gäller för alla mediciner:
FÖLJ ALLTID INSTRUKTIONERNA FRÅN DIN LÄKARE!
- Försök att alltid ta din medicin samma tid varje dag.
- Ändra eller avbryt aldrig doseringen själv, även om du mår bättre.
- Om du av misstag tar en större dos än rekommenderat måste du omedelbart kontakta din läkare.
- Om du glömmer bort att ta medicinen ska du ta den så fort du kommer ihåg.
- Kom ihåg att medicinen bara är till för dig. Ge den aldrig till någon annan.
- Använd inte medicin efter det tryckta utgångsdatumet på etiketten. Lämna tillbaka oanvänd medicin till Apoteket.
- Meddela din läkare eller transplantationsteamet om du får några nya eller ovanliga biverkningar när du tar medicinen.
- Behandla inte dig själv med receptfri medicin utan tillstånd från din läkare.
- Förvara medicinen på en sval, torr plats som är skyddad mot direkt solljus och är utom räckhåll för barn.
- Förvara inte medicin i kylskåpet om inte du inte har fått instruktioner om detta av din läkare eller av Apoteket.
- Se till att du har så mycket medicin att den räcker över helger och helgdagar. Om doseringen höjs måste du kontrollera att du har tillräckligt med medicin för att täcka höjningen.
KOMPLIKATIONER EFTER OPERATIONEN
Alla patienter som har genomgått en stor operation kan drabbas av komplikationer efter ingreppet. Du behöver inte bli orolig om du får några problem. De flesta transplantationspatienter får någon typ av komplikation under de första veckorna efter operationen. Transplantationsteamet kommer att göra sitt bästa för att minimera risken för komplikationer och ge snabb behandling om komplikationer ändå inträffar.
Avstötning
Under de första fyra till åtta veckorna efter transplantationen drabbas många patienter av en och ibland två episoder av lindrig till måttlig avstötning. I början är det inte säkert att det finns några uppenbara fysiska tecken på avstötning, men du kan märka en svag förändring av ditt allmänna välbefinnande. Du kan till exempel ha en oförklarlig, låg feber eller känna en allmän svaghet. Var även uppmärksam på följande tecken på avstötning:
- trötthet
- smärta eller ömhet i buken
- mörkgul/mörkt orangefärgad urin
- gråbrun avföring
OBSERVERA
De flesta avstötningsepisoder kan behandlas framgångsrikt om de upptäcks tillräckligt tidigt.
Behandling av avstötning
När avstötning misstänks bekräftas det vanligen genom en njur-/leverbiopsi. Om du har en måttlig till svår avstötning får du en korttidsbehandling med kortikosteroider i hög dos (en ”steroidpuls”) under tre dagar i rad. En vecka senare utförs en biopsi för att se om behandlingen har varit effektiv. Om en måttlig avstötning kvarstår eller har förvärrats efter steroidpulsen, eller om avstötningen återkommer efter kort tid, behandlas du med ett mer kraftfullt immunsuppressivt medel, till exempel OKT3. En vecka efter behandling med OKT3 utförs en ny biopsi för att ta reda på om avstötningen är under kontroll. Antilymfocytglobulin (ATG) kan också användas för att behandla svåra avstötningsepisoder. Tack vare det stora antalet effektiva immunsuppressiva läkemedel får bara ett litet procenttal av patienterna en okontrollerbar avstötning.
Infektioner
Samtidigt som det är nödvändigt att hämma immunsystemet för att förhindra organavstötning försämras kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Den första tiden efter operationen kan du vara mer mottaglig för förkylningar och influensa.
Förhindra infektioner
Omvärlden är full av bakterier. Samtidigt som det är viktigt att begränsa kontakten med eventuella smittkällor behöver du inte leva som en eremit. Du och din familj kan vidta några relativt enkla åtgärder för att minska infektionsrisken utan att er livsstil behöver påverkas särskilt mycket: Dessa omfattar:
- Få tillräckligt med vila.
- Ät en nyttig, välbalanserad kost.
- Motionera regelbundet och håll vikten på acceptabel nivå.
- Undvik köpcentra, teatrar och biografer med mycket folk under influensasäsongen.
- Minska närkontakten med personer som har en aktiv infektion, till exempel en förkylning eller influensa.
- Tvätta händerna noga efter toalettbesök och före måltider.
- Rengör små skär- och skrubbsår omedelbart och sätt på ett plåster.
- Använd handskar vid trädgårdsarbete eller andra smutsiga göromål.
- Rök inte!
Tecken på infektion
Ibland kan infektioner inte undvikas. Kontakta omedelbart din läkare eller transplantationsteamet vid:
- feber över 38 °C i mer än en dag, särskilt om du också har frossa
- diarré, illamående, kräkningar eller oförklarlig huvudvärk
- trötthet, minskad aptit
- andfåddhet, svårigheter att kissa eller obehag när du kissar, buksmärta
- färgförändring i hud eller ögon eller vid hudutslag
- smärta när du sväljer.
Din läkare kan skriva ut mediciner för att kontrollera infektionen.
Onormal njurfunktion
Behandling med ciklosporin och takrolimus kan ge onormal njurfunktion hos vissa patienter. Genom att analysera BUN (ureakväve i blod) och kreatinin i blodprover kan man på ett enkelt sätt mäta om njurfunktionen är försämrad. Dessa två avfallsprodukter stiger till onormala nivåer när njurarna fungerar dåligt på grund av ciklosporin- eller takrolimustoxicitet. I många fall har dessa biverkningar att göra med doseringen av medicinen. Genom att sänka dosen kan biverkningarna oftast kontrolleras. Det kan vara svårt att identifiera symptom på onormal njurfunktion, men om du märker att du kissar överdrivet mycket på natten eller ständigt känner dig trött ska du kontakta din läkare eller transplantationsteamet.
Diabetes
Diabetes innebär att sockernivån i blodet är förhöjd. På lång sikt kan diabetes leda till njursvikt, blindhet, försämrad cirkulation och känselförlust i armar och ben. Vissa av de immunsuppressiva mediciner som du tar kan orsaka diabetes. Informera din läkare eller transplantationsteamet om du märker något av följande:
- ökad törst
- ökad urineringsfrekvens
- dimmig syn
- förvirring
Du kan hjälpa till att minska blodsockernivåerna genom att gå ned i vikt, äta en hälsosam kost och motionera regelbundet. Du kan dessutom behöva ta en diabetesmedicin eller insulininjektioner. Om du utvecklar diabetes får du specialiserad behandling som hjälper dig att hantera problemet.
Högt blodtryck (hypertoni)
Högt blodtryck och hjärtsjukdomar är vanligt förekommande. Risken för att insjukna ökar med stigande ålder. Vissa mediciner du tar kan ge förhöjt blodtryck som biverkan. Om högt blodtryck inte behandlas kan det försvaga hjärtat och göra att blodkärlen åldras. Därför kan du behöva ta medicin som kontrollerar blodtrycket. Det är även möjligt att du får ta ett diuretikum (vattendrivande medel) som ökar urinmängden och avlägsnar oönskad överskottsvätska från kroppen.
Genom att anpassa din livsstil kan du också medverka till att sänka blodtrycket. Försök att undvika stress, begränsa saltmängden i kosten och motionera regelbundet.
Cancer
Alla immunsuppressiva läkemedel kan ge en något ökad risk för cancer, i synnerhet B-cellslymfom (B-celler är ett slags vita blodkroppar). Risken är dock liten (<3 %). Transplantationspatienter löper högre risk för att utveckla hudcancer och du ska därför vidta försiktighetsåtgärder för att skydda dig mot solen.
Neurologiska komplikationer
Ciklosporin och takrolimus kan ge sömnstörningar som sömnlöshet, mardrömmar och livliga drömmar. Du kan känna dig lättretlig och ha plötsliga humörsvängningar och vissa patienter har svårt att koncentrera sig eller komma ihåg saker. Dina händer kan skaka och du kan ha en stickande känsla i händer och fötter. Dessa biverkningar förekommer oftast kort tid efter operationen och avtar normalt sett när medicindosen sänks.
Psykiatriska problem
När det inledande lyckoruset väl har lagt sig är det inte ovanligt att transplantationspatienter oroar sig eller blir deprimerade. Förändringar i utseendet kan vara besvärande för vissa patienter, särskilt kvinnor och barn. Du kanske är rädd att livet inte kommer att vara det samma efter transplantationen och att du är handikappad eller förändrad på något sätt. Detta kan skapa problem eller spänningar i familjen. Det kan vara svårt för din partner eller familj att förstå dina speciella behov. Rådgivningssamtal erbjuds för att hjälpa dig och din familj att anpassa er till livet hemma och förbereda dig för att gå tillbaka till arbetet eller skolan. Kontakta din läkare eller transplantationsteamet om du vill gå på rådgivningssamtal, så att sådana problem kan undvikas eller lösas.
Livskvalitet
Att transplantera en njure från en person till en annan är inte som att byta motor på en bil! Du måste anpassa ditt liv på vissa sätt och till exempel ta din medicin varje dag och gå på regelbundna kontroller på sjukhuset. Trots detta anser flertalet transplantationspatienter att de har en mycket bra livskvalitet jämfört med hur livet såg ut före transplantationen. För många människor har transplantationen gett dem en värdefull andra chans att leva och symboliserar en nystart i livet.
Kommunikation med sjukvården
Detta är ditt största ansvarsområde! När din kropp väl har anpassat sig till det nya organet och vice versa är målen för din sjukvård snart samma mål som för vilken frisk person som helst – förhindra att sjukdomar uppstår och framgångsrikt behandla de problem som ändå uppstår. För att du ska fortsätta att må bra är det oerhört viktigt att du kommunicerar med transplantationsteamet, husläkaren, apotekspersonalen och tandläkaren. Förvissa dig om att all vårdpersonal är medveten om ditt transplantat, dina mediciner och de försiktighetsåtgärder du måste vidta för att bibehålla din hälsa. Ha en korrekt och uppdaterad förteckning över dina medicinska uppgifter: blodtryck, puls, eventuella förändringar av medicin eller dosering, små infektioner och hur de behandlas, eventuella nya symptom eller biverkningar.