Upprätthållandet av en intakt, smidig och mjuk hud är mycket viktig för vårt generella välbefinnande. Huden är vårt ”ansikte utåt” och avspeglar hur vi mår både fysiskt och psykiskt.
Huden utsätts dagligen för många belastningar, exempelvis

• Väder och vind
• Kyla/värme
• Solning
• Luftens temperatur och fuktighet i hemmet
• Städning med vatten och rengöringsmedel
• Kyla, vatten, papper, kemikalier, olja osv.
  
• Personlig hygien

Hudens yttersta lager kallas för ”hudbarriären”. Den är uppbyggd av hornceller bundna samman av barriärfettämnen. Dessa fettämnen binder cellerna samman som murbruk i en mur. Barriären är bara 1/100 mm tjock, men är ändå otroligt slitstark med tanke på vilka stora mekaniska och kemiska belastningar den utsätts för varje dag. Barriärfettämnena produceras kontinuerligt.

Hudbarriären håller inte till vad som helst. Om belastningen är för stor, blir barriären otät. Vattenavdunstningen från kroppen ökar och huden torkar ut. Mikroorganismer och andra skadliga ämnen kan tränga in i kroppen.

Alla - ung som gammal - kan uppleva en signal från huden av lätt torr hud t.ex. efter badet, jobbet, städning, efter en vanlig vardag med sol och vind eller kanske resultatet av ett torrt inomhus klimat. Lyssnar man inte på hudens signal i tid kommer det senare att utveckla sig till ett större hudproblem tex eksem. Därför är det viktigt att förebygga!

Vilket hudvårdsmedel man ska använda, beror helt på vilken typ av belastning huden utsätts för och vilken hudtyp (normal/sjuk) man har samt vilken årstid det är.

Varför ska man vårda huden?
Torr hud är ett varningstecken! Torr hud är tecken på en skadad hudbarriär! Undvik uttorkning! Barriärskadan bör repareras så snabbt som möjligt med en barriärreparerande kräm. En defekt hudbarriär ger ökad risk för att eksem utvecklas.

Förbättring av barriärfunktionen
Då en barriärskada beror på ökad vattenavdunstning kan man populärt säga ”lägga locket på” huden för att minska avdunstningen efter skadan, tills huden är normal igen.
Det gör man genom att använda en kräm som skyddar barriären och som kan användas som ett ”konstgjort” lock på huden.

Barriärreparationen främjas bl.a. med en kräm som innehåller hudnormala barriärfettämnen, dvs. ge huden tillbaka de fettämnen som den har förlorat. Därmed minskar vattenavdunstningen från huden utan att påverka hudens egen produktion av fettämnen , som är en viktig del i reparationsprocessen. Härmed återuppbyggs hudens fuktbalans och hudenbarriärens skyddande verkan.

Fett eller vatten
Vilken kräm man ska använda beror dels på hudtypen, barriärskadans omfång samt årstiden. Vatteninnehållet ökas bäst genom att reducera avdunstningen med hjälp av en relativt fet kräm. Vilka fettämnen krämen innehåller är också viktigt, hudnormala fettämnen i rätt mängd och balans har en aktiv gynnsam verkan på reparationen av hudbarriären. De hudnormala fettämnena är bla ceramider, kolestrol och fria fett syror.

Ny forskning har visat att det finns hudvårdsmedel som både har en neutral, negativ eller positiv verkan på barriäruppbyggnaden. Det är viktigt att välja hudvårdsmedel som inte har en negativ påverkan på återuppbyggandet av hudbarriären. Några hudvårdsmedel kan även påverka hudens egen fettproduktion så den försenas.

Viktigt!
Undgå så mycket som möjligt krämer som blockerar de signaler som får huden att producera extra barriärfettämnen. Be om dokumentation om påverkan på hudens vattenavdunstning i hela reparationsprocessen.

Vad skadar hudbarriären?

• Akuta barriärskador
• Vatten, tvätt- och lösningsmedel
• Organiska lösnings- och rengöringsmedel
• Fysiskt slitage
• Akut solskada
• Osmotisk behandling t.ex. vid havsbad
• Kemisk peeling av huden

Kroniska barriärskador

1. Kronisk fysiologisk belastning t.ex. arbetsrelaterad
2. Strukturförändringar t.ex. ärftliga hudsjukdomar
3. Inflammatoriska (hudsjukdomar med inflammation, t.ex. eksem)

1. Yrken med arbetsrelaterade barriärskador:

Kock, kökspersonal
Frisörer
Städpersonal
Sadelmakare
Mekaniker
Anställda på bageri
Anställda på slakterier
Anställda i konservindustrin
Laboratoriepersonal

2. Hudsjukdomar där det förekommer strukturförändringar i huden:

Atopisk hud
Medfött eksem med stark klåda, uppträder vanligtvis på barn, kallas också barneksem.

Psoriasis

Iktyos

Andra dyskeratotiska åkommor
ändringar i hudens tjockhet och hårdhet

Hyperkeratotiska hudåkommor
Hård, tjock och fjällande hud

3. Exempel på inflammatoriska hudsjukdomar som medför barriärförändringar:

Atopisk dermatit (barneksem)
Eksem (inkl handeksem)
Psoriasis

Download pdf till din dator: Vad är eksem?

Download pdf till din dator: Leva med eksem

Download pdf till din dator: Tango's kliiga klåda

Download pdf till din dator: Lysande Stjärnor

Upp